För närmare 200 år sedan utbildades barn och ungdomar i hemmiljö. De flesta undervisades av föräldrar eller nära släktingar, medan eliten hemundervisades med hjälp av privatlärare. 1842 infördes allmän skola i Sverige och hemundervisningen avtog. Ungefär ett sekel senare växte en modern form av hemundervisning fram som ett alternativ till skolgång, men detta berörde numera endast ett fåtal familjer. Under modern tid har ungefär 100 barn hemundervisats i Sverige. Tyvärr har Utbildningsminister Jan Björklund ändrat på detta. Familjer tvingas emigrera till exempelvis Finland, och fly det land de fötts och fostrats i.

Det finns två vanföreställningar när det gäller hemundervisning. För det första påstås det att hemundervisade barn inte blir lika välutbildade och förberedda inför framtiden. Faktum är att enligt studier så presterar hemundervisade barn bättre på prov. Mycket bättre.  En studie genomfördes av J. Gary Knowles vid University of Michigan (USA). Enligt denna studie fortsatte ungefär 40 % av alla de hemundervisade ungdomarna till universitetet. Två tredjedelar var egenföretagare och ingen var socialt utslagen eller arbetslös. Hemskolade ungdomar i USA presterar oftast generellt bättre på de nationella proven (SATs).

För det andra så påstås det att ungdomarna skulle bli isolerade och inte förmögna att interagera med andra ungdomar. Jag kan inte tänka mig ett mer felaktigt påstående. Enligt vissa kommer dessa ungdomar bli galna religiösa fundamentalister som förnekar evolution. Det enda sättet att interagera med ungdomar i samma ålder verkar vara i den kommunala skolan. Med andra ord går det inte att umgås i kyrkan, på fotbollsträningen, på hockeyträningen, i gymmet, med grannarna, på danslektionerna, i offentliga parker osv. Hemskolade barn har också i större utsträckning möjlighet att interagera med äldre, såväl som yngre individer. Hur ofta hamnar man i en situation där alla i ett rum är lika gamla och likasinnade, utanför skolan? Jag vill påstå att det är väldigt sällan.

Att föräldrar faktiskt vill ta sig ann uppgiften och ta på sig det fulla ansvaret att utbilda sina barn anser jag är en stor anledning till varför man bör tillåta hemundervisning. Visserligen finns det föräldrar som inte skulle kunna klara av denna betungande uppgift, och därför bör staten rimligen ha regelbundna kontroller över undervisningen. I Sverige har ungdomar som hemskolats skrivit prov i de skolorna de är inskrivna i. Att man kontrollerar en hemskolad ungdoms kunskaper via prov borde även den mest inbitna hemskolningsmotståndare förstå. Håller eleven måttet, fortsätt att hemundervisa. Misslyckas han eller hon med proven gång på gång kanske hemundervisning inte är lämpligt för just denna individ. Ingen ska dock berövas alternativet.

Hemundervisning innebär inte heller att man sitter hemma och studerar i åtta timmar. Ungdomar har möjligheter att gå på museum, gå på studiebesök, stadsvandringar med mera. Med dagens teknologiska avancemang ser inte jag några hinder för ungdomar att stanna i hemmiljö där de känner sig trygga. Att läsa böcker hemma själv eller använda internet till att leta upp fakta, berättelser, och ta del av all den kunskap som finns ute i världen kan jag ibland uppleva som mer givande än att sitta bakom en skolbänk. Tekniken går framåt, politiska beslut håller oss tillbaka.

Karl Gustel Wärnberg, ansvarig för politisk utveckling i MSU Stockholm.

”Vad som gör detta arbetslöshetsproblem så fruktansvärt allvarligt är icke så mycket de åtgärder, som hittills vidtagits för att tillfälligt hjälpa de arbetslösa utan fastmera den omständigheten, att det ser ut som arbetslösheten är på god väg att bliva en permanent företeelse med ty åtföljande ödesdigra sociala verkningar. Den ena årsklassen arbetsduglig ungdom efter den andra träder ut i livet för att göra sin insats, men mötes oftast av det hårda ödet att arbetsmöjligheterna äro obevekligt stängda.”  Så skrev en f.d. riksdagsledamot vid namn Karl Martin i ett brev till statsrådet och chefen för socialdepartementet den 15 maj 1928. Tyvärr hade han rätt och arbetslösheten håller sig kvar.

Om medborgare ställs utanför arbetslivet när de är unga minskar deras möjligheter att inhämta de färdigheter och erfarenheter som är väsentliga för att bli mer produktiva så att de kan tjäna mer i framtiden. 137 000 ungdomar var utan arbete i januari, och Sverige har en arbetslöshet som ligger över snittet för EU. Vi kan inte sitta stilla och upprepa det vi redan vet. Arbetslöshet är ett stort problem och det är dags att göra något åt det.

Ungdomar måste komma i kontakt med arbetslivet redan vid en tidig ålder. I nian måste ungdomar kunna skriva ett CV, eftersom arbete börjar bli mer aktuellt. Reformera kursen ”Hem och Konsumentkunskap” så att den innehåller mer information om privatekonomi, samhällsekonomi och arbetslivet. Skolan är en del av verkligheten och måste ha mer kontakt med näringslivet genom exempelvis besök från olika sektorer av arbetsmarknaden för att öka elevers kunskaper om arbetslivet. Att erbjuda Ung Företagsamhet och praktik bör vara en självklarhet för alla skolor eftersom det ger ungdomar merit och en fot in på arbetsmarknaden.

Den alltmer globaliserade världen vi lever i kräver att vi håller oss uppdaterade. Arbete stannar inte vid gränserna. Svenska skolor måste öka samarbetet globalt, inrikes och lokalt så att ungdomar kan knyta kontakter. Teknik måste främjas i skolor så att vi i framtiden kan konkurrera med våra internationella vänner.

Om utbildning leder till arbetsmöjligheter måste det vara attraktivt att anställa dessa arbetsvilliga och arbetsdugliga ungdomar. Att slopa arbetsgivaravgiften för ungdomar i arbetsför ålder som befunnit sig i utanförskap i över ett år är inte bara en bra idé utan nödvändigt för samhällets bästa. Ytterligare en åtgärd är att sänka den nuvarande momsen i olika tjänstesektorer, precis som Alliansen gjorde med restaurangmomsen. Det har visat sig ge en positiv effekt, och denna effekt är önskvärd även inom andra sektorer.

Innovation börjar med en bra idé. För att gå vidare och göra något av denna idé, exempelvis att starta ett företag, krävs kapital. I dag kostar det 50 000 kronor att starta ett aktiebolag. Det måste bli billigare att starta företag som i längden kan expandera, föra in kapital i den gemensamma kassan och slutligen anställa. Företagsamhet är bränslet för att hålla igång samhällsmotorn.

Arbetslöshet är vår tids viktigaste fråga. MSU måste vara ledande i den här frågan och uppmana politiker, arbetsgivare, fackföreningar, skolor och inte minst ungdomar att ta ansvar.  Att göra det billigare för företagare att anställa kräver nedskärningar i andra områden. För att lösa problemet vi står inför är det dock en nödvändighet, vare sig man vill erkänna det eller inte, och oavsett i vilken del av det politiska spektrumet man befinner sig i.

Karl Gustel Wärnberg, ansvarig för politisk utveckling i MSU Stockholm.

I dag är det riksdagsval i Finland, ett val som beskrivits som ett av det viktigaste på länge. Finsk politik ser ganska annorlunda ut jämfört med svensk. Blockpolitik existerar inte inte i Finland utan mer eller mindre viket parti som helst kan samarbeta med vilket annat som helst. Detta har lett till att Finnarna har ganska dålig koll på sin regering, ungefär en tredjedel av finnarna tror (felaktigt) att socialdemokraterna sitter i regeringen och bland de som stödjer Sannfinländarna tror 20 procent att Sannfinländarna sitter i regering (också det felaktigt).

Sannfinländarna är ett så kallat missnöjes parti som ofta jämförs med Sverige demokraterna. De har stått högt i opinionsundersökningar under vintern men har nu börjat dala, och det är just detta parti som gör den politiks situationen i Finland osäker. Sannfinländarna är till exempel EU kritiska, något som är ovanligt i finsk politik. Det här valet har varit lite mer hätskt än vad som är vanligt i Finland. Affischer och valstugor har vandaliserats och Samlingspartiets ledare har till och med mord hotats. Orsaken tror vara just Sannfinländarna.

Den finska motsvarigheten till Moderaterna, Samlingspartiet ser ut att bli största parti enligt undersökningarna. Det finska personvalet är också det annorlunda jämfört med det svenska, därför är också intresset för olika politiker större i Finland. Om detta kan du lära dig mer på den valvaka som MUF/MSU Stockholm arrangerar i kväll på vår lokal vid s:t eriksplan. Vi får då besök av Tomi Liljeqvist som kommer att prata lite om finsk politik och det finska personvalet. Välkommen!

Fritz Lennaárd

Socialdemokraternas nye ledare Håkan Juholt har under den senaste tiden blivit väldigt uppmärksammad för att vara den nye folkkäre partiledaren som ska kunna ena Socialdemokraterna till valseger 2014. Artikeln som jag länkar här säger att det kanske finns skäl till att tvivla på att “Juholt-effekten” kommer vara för evigt.

http://www.fokus.se/2011/04/hur-katten-tankte-de/

Trevlig läsning!

Louise Stenberg

Av kapitalismens fördelar är det en som belyses mer än andra. De flesta vet att det är tackvarde kapitalism som vi har vårt välstånd i Sverige och västvärlden och det är förstås bra. Men kapitalism gör mer än så, den skapar (bla.) fred. Tänk själv, om du säljer äpplen till en äppeljuicefabrik, skulle du då åka dit en kväll och tända eld på den för att de har en annan religion? Det skulle du nog inte, för till vem skulle du då sälja dina äpplen? Samma principer fungerar även i större skala. Om du var statsminister i ett land som säljer mycket bilar och köper mycket olja av ett grannland, skulle du då åka och bomba det för att någon sekt där har bränt en religiösskrift? Förstås inte, hur skulle du då få oja och vem ska köpa dina bilar? Istället skulle du verka genom demokratisk medel för att lösa konflikten. Milton Friedman, nobelpristagare i ekonomi, har i ett litet klipp beskrivit hur kapitalismen främjar fred. Det är detta klipp som ni ser här nedan. Se och njut!

Mvh Fritz Lnnaárd